Fastna i Sorg eller gå vidare efter tragedier
Återhämtning efter tragedier sker ofta med andras hjälp och kunskap om sorge processen
James Bond 007 drabbades av tregedi och sorg
James Bond-skådespelaren Brosnan drabbades av det otänkbara, hans fru Harris dog i cancer 1991. Den långsamma försämringen av hennes hälsa och hennes slutliga död förstörde nästan hans liv.
Brosnan säger: "Det här är första gången i mitt liv som jag någonsin har upplevt en sorg, och det är överväldigande", och han fortsätter: "Sådana saker sätter ett märke i ditt hjärta och det är alltid en del av ditt liv, att se någon som du älskar få sitt liv uppätet - bit för bit, av denna försåtliga och hemska sjukdom - blir en outplånlig del av ditt psyke".
Skådespelaren Pierce Brosnan är mest känd för sin roll som den hemliga agenten James Bond 007 i fyra Bond-filmer ...
Jerry överlevde när 3 generationer dog
Tragedin som inte fick inträffa, den hände. Efter en härlig dag på reservatet gick Jerry och hans familj till fordonet för att åka hem när det blivit mörkt. Tio minuter efter avfärd saktade Jerry ner när han såg ett mötande fordon som körde uppåt 140 km/timmen. I en kurva körde den mötande bilen över på fel sida och det blev en frontalkrock med Jerrys minivan. Minnena alldeles efter olyckan var som om allt skedde i slowmotion. Efter att ha återhämtat sig tittade Jerry sig omkring för att försöka uppskatta omfattningen av olyckan. Allt var kaotisk och fasa kom över Jerry när han såg sin fru och andra vara skadade och medvetslösa. Han lyckades få alla ur bilen och försökte ta puls och göra mun mot mun metoden. Men panik och maktlöshet drabbade Jerry när han insåg att han inte kunde rädda dom. Jerrys fru dog, hans fyra åriga dotter dog och hans mor dog. Tre generationer borta på ett ögonblick.
Olycksplatsen var kaotisk, räddningspersonal, lampor som blinkade, en helikopter som surrade ovanför och flera uttryckningsfordon. Jerry kommer ihåg den hemska känslan som kom över honom och han undrade om han någonsin skulle komma ur mörkret och depressionen han var på väg in i. Avsaknaden var enorm och hur skulle han orka ta hand om sina tre barn som överlevt händelsen. Några timmar efter olyckan började chocken minska, men ersattes istället av vånda och maktlöshet.
De närmaste veckorna var sorgen och smärtan nästan olidlig och tårarna gick inte att stoppa. Även de tre överlevande barnen upplevde intensiv sorg och fruktan. Depressionen var överväldigande och själva fundamentet för Jerrys liv höll på att rasa. Vardagssysslorna och soporna samlades på hög. Tårarna fortsatte i 40 dagar för att sen övergå i en ny djupare fas av sorg där tårarna inte räckte till.
Många hjälpte till på ett underbart sätt efter tragedin
Många vänner och släktingar ställde upp på ett fantastiskt sätt och hjälpte Jerry och hans barn som överlevt den hemska tragedin. Jerry tog tid att bearbeta all avsaknad, sorg och smärta, processen tog över 4 år tills han fick harmoni i sitt inre igen. Nu kan han ärligt säga att “livet är bra igen”. Jerry fortsatte att arbeta på Universitetet och gifte sig med Patricia år 2010.
Några år efter tragedin skrev Jerry en bok om händelsen som förändrade hans liv. Där berättar Jerry att han fick tusentals brev efter tidningsartiklar om att “Tre genertioner dog i olycka”.
Men han säger att det går inte att mäta förluster. Bilolyckan kom som en chock och att se sina närmaste dö och inte kunna göra nåt var fruktansvärt. Men att få cancer och dö bort långsamt är också en stor sorg. Att få barn som är handikappade och försöka hjälpa dom dag efter dag kan också upplevas som en sorg. Det går inte att jämföra sorg efter olika tragedier.
Förluster och sorger verkar helt meningslöst men man får försöka hitta ljuspunkter i tillvaron för att kunna gå vidare i livet.
Författare: Jerry Sittser, 2005
Titel: Dolda välsignelser (Grace Disguised)
Jerrys livsberättelse från USA visar att trots hemska tragedier som kan hända oss, så finns det en framtid.
Sorgens landskap
På TV visades Det Största Äventyret om hur elitidrottare släpptes i ödemarken och skulle ta sig till närmaste civilisation. De fick varken mat eller karta eller kompass utan skulle försöka hitta rätt ändå. De fick bara tält och kläder och nödtelefon. Fast att de var beslutsamma och vältränade gick de i cirklar och gick totalt vilse i Malaysias djungel.
Precis som de gick vilse i Det Största Äventyret finns det människor som går vilse i sorgens landskap och en del irrar runt där resten av livet.
Därför är det viktigt att ha kunskap och förståelse för vad sorg är, för det är som att ha en karta och kompass för hur man bit för bit tar sig igenom sorgprocessen.
Alla kan drabbas
Vi tillbringar en stor del av vårt liv med att införskaffa och upprätthålla det som gör livet rikt och meningsfullt på olika sätt, vänner, fru eller man, barn, arbete, hälsa, bostad, bil och materiella tillgångar.
Men något sker i vårt inre när något allvarligt händer eller att vi förlorar det som har ett värde för oss. Sorgen efter tragiska händelser är ofta smärtsam och jobbig. Tyvärr finns det många olika händelser som kan påverka vår hälsa och orsaka bedrövelse och sorg:
-Ensamhet: att förlora nära vänner och känna sig ensam är ofta jobbigt
-Skilsmässa: är jobbigt och smärtsamt för alla, både vuxna och barn
-Utbrändhet: jobbat eller studerat för mycket, ger depression och uppgivenhet
-Övergrepp: våld eller övergrepp orsakar trauma och djupa sår.
-Separation: vänskap eller kärleksrelation som kraschar kan ge sorg och depression
-Olycka: bilolycka eller arbetsplatsolycka kan orsaka handikapp
-Mobbing: många års mobbing på skola eller jobb kan skada självförtroende och livslust
-Otrohet: skadar förtroende och relationer och ger hemsk sorg
-Katastrof: estoniakatastrofen eller naturkatastrofer kan ruinera människor
-Krig: traumatiska upplevelser och mardrömmar
Olika sorger
Sorger kan upplevas olika och vad som orsakar sorg varierar för olika människor.
En del människor tycker att livet som singel är bra. Möjligheten att göra som man vill när man vill utan att ta hänsyn till nån annan hela tiden.
Medan livet som singel kan upplevas som väldigt jobbigt för andra. Speciellt om det hela tiden finns en stark längtan efter att träffa nån livskamrat att gifta sig med, men inte hittar nån. En oönskad ensamhet kan ge mycket sorg och smärta. Varje gång frågan kommer upp om singellivet så är det som att dom inre såren rivs upp igen. När bästa vännen bjuder in till bröllopp känns det hemskt jobbigt. Man vill ställa upp för bästa vännen samtidigt som man inte vill gå, för det påminner bara om ensamheten, att man är singel medan andra gifter sig en efter en.
Storhelger som jul, nyår och midsommar kan upplevas som hemskt ensamma.
Ibland kan orsaken till den starka känslan av ensamhet ha sina rötter i tragedier och svek som hänt tidigare i livet. Även tråkiga händelser som man själv kanske inte kommer ihåg kan ha orsakat sår på insidan som inte är läkta.
När människor träffas handlar samtalet ofta om vad man gör och vad man jobbar med. Många människors identitet baseras på det yrke man innehar som exempelvis snickare, tekniker, lärare eller doktor. När en långvarig anställning upphör kan det upplevas som att en del av identiteten skadats eller försvunnit. Farbror Svensson som är 58 år och jobbat 30 år på samma ställe där han trivs. Men när han blir uppsagd kan det orsaka bedrövelse och depression för vem vill anställa en äldre person som snart ska gå i pension.
Eller tant Larssons vars bästa vän är sin lilla hund Ludde som hon går ut med flera gånger om dagen. Men när Ludde dör orsakar det stor avsaknad och sorg hos tant Larsson.
Tillståndet Sorg
Sorg är ett slags tillstånd vi kommer in i när någon som är betydelsefull för oss avlidit eller något tragiskt hänt. Det är en obekväm tillvaro som ingen vill vara i. Att bearbeta sorg tar alltid längre tid än någon önskar. Det gör ont, upprör, förvirrar och kan vara skrämmande. Som en intensiv inre smärta som inte kan beskrivas med ord.
Sorgens tillstånd upplevs olika från ena stunden till andra stunden, från ena dagen till andra dagen. Den solida grunden för själva tillvaron upplevs som den rasar samman. Som att kastas mellan förtvivlan, tårar, hopplöshet och depression. Kan kännas som hopplösheten att vara ensam och övergiven på en flotte ute i havet utan land i sikte. Eller som att vara i ett hav av gyttja, den tjocka kletiga smörjan klibbar sig fast runt fötterna, varje steg känns tungt och jobbigt. Varje dag känns som en evighet och tankarna kommer om sorgen någonsin tar slut. En solig dag kanske frågan uppstår om varför himlen är så blå, när livet är så grått.
Det kan även liknas vid havets vågor. Att samarbeta med sorgen är som att vara en kork och flyta upp och ner mellan vågtopparna och vågdalarna. Precis likadant upplevs känslolivet, det går upp och ner, fram och tillbaks, men det går långsamt framåt. Att motarbeta sorgen är som att stå i grunt vatten i havet och försöka stoppa stora vågor som hela tiden kommer, det är jobbigt och uttröttande.
Olika vägar
Alla människor är unika och värdefulla samt att vi är olika vilket gör att vi hanterar sorg på olika sätt. Det som gör oss olika är arvsanlagen och miljön som vi växt upp i. Även hur man ser på sorg och hur man hanterar känslor påverkas av den kultur och omgivning man växt upp i. En del personer växer upp i en familj där det är normalt att visa känslor och även tala om sånt som är jobbigt. Andra växer upp i en omgivning där det nästan är tabu att tala om känslor och sorg, det anses vara tufft att inte visa tårar. Då kan det vara svårare att släppa fram sorgen och våga visa känslor. Våra olika erfarenheter gör att vi bearbetar sorg på lite olika sätt. Tyvärr finns ingen allmän formel som löser alla problem. Det finns inte 2 exakt likadana personer och därför finns det inte heller 2 identiska sorgsituationer.
En del påstår att tiden läker alla sår, det stämmer inte när det gäller sorg efter tragedier. Vi är så vana i vårt hamburgarsamhälle att allt ska gå så snabbt. Att bearbeta sorg tar tid och det finns inga genvägar.
Det som kanske kan tyckas jobbigast är att ingen kan bära någon annans sorg. Var och en måste bearbeta sin egen sorg. Däremot kan vi stödja varandra och dela våra erfarenheter samt uppmuntra de som har det svårt.
Något som också påverkar är vår personlighet. Extroverta personer och introverta önskar ofta hantera sorg lite annorlunda. Extroverta personer som är utåtriktade vill oftare ha människor omkring sig när de bearbetar sorg. De kanske även har lättare att ta kontakt med andra för att få hjälp och stöd när det är jobbigt. Medan introverta kanske helst vill sörja i lugn och ro på egen hand och bara ibland önskar ha människor omkring sig.
Det viktiga är att det går att ta sig igenom sorgen, det finns en framtid även om allt kan kännas botten efter en tragedi. Ett stort stöd i processen är att läsa och lyssna på de som bearbetat sorgen och tagit sig igenom den, det underlättar och ökar förståelsen för vad som händer i olika faser i sorgearbetet. Att ta tid och bearbeta sorg är ett val en person gör som är enormt viktigt, för när processen är över påverkar det både familj och släkt och vänner positivt.
Inre läkedom
Genom tidningar och TV får vi se tragiska olyckor som händer runt om i världen. Genom media ser vi hur människor i Asien hanterar sorg lite annorlunda än oss i västerlandet. När något flygplan kraschat eller nån liknande katastrof inträffat. Då får vi se bilder eller film på anhöriga som gråter offentligt och ropar ut sin sorg och smärta. Dom visar verkligen sina känslor och utgjuter sitt hjärta.
Alla har potentialen och förmågan att bearbeta sorg. Kanske man bör se det som ett slags verktyg för att laga det som gått sönder på insidan så vi blir hela igen. Problemet är att vi ofta saknar kunskap och förståelse hur vi ska bearbeta sorg för att få harmoni i vårt inre igen. I vår västerländska kultur där det materiella ofta är viktigast undviks ofta ämnet sorg för det är jobbigt att tala om. Svårigheten att sörja och dess djupa påverkan erkänns inte vilket gör det ännu svårare att bearbeta den. Kanske du fått uppleva tystnaden när vänner och släktingar undviker att tala om ämnet sorg. Eller kanske fått ännu tråkigare bemötande när andra säger ”Har du inte kommit över det än” eller ”Det är väl dags att gå vidare i livet”. Sådana ord tynger ner den sörjande och gör det bara ännu svårare att bearbeta sorgen.
Personer som upplever tragedier och sorg känner sig ofta annorlunda och tänker ”Det är bara jag som upplever detta jobbiga”. Om du känner det så är du inte ensam. De allra flesta har upplevt sorg efter olika tragiska händelser. Orsaker varför människor undviker att tala om sorg kan vara olika.
Sorgens process
En del som studerat hur sorg påverkar människor som förlorat en nära anhörig, menar att det finns ett mönster, en liknande process som alla sörjande går igenom. Andra påstår att det inte finns några faser, utan alla sörjer på sitt eget sätt.
Oavsett om det finns olika faser eller inte. Kan det ge förståelse för att vissa moment och känslor ofta finns i sorgeprocessen och kan återkomma om igen medan andra faser kanske passerar nästan obemärkt. Inget är gjutet i betong utan de olika faserna i processen kan uppträda i viss variation beroende på personlighet och vilken typ av tragedi som hänt:
-Tillstånd av chock
Ofta när något tragiskt hänt och sorgen blir överväldigande, gensvarar kroppen med ett slags bedövande chock tillstånd. Det lindrar vår smärta så vi hinner återhämta oss. Chocken kan vara i några minuter upp till flera veckor och även månader om det är allvarligt.
-Uttrycker känslor
Känslorna åker berg och dalbana när det börjar gå upp för oss vad som hänt hur förlusten påverkar oss. Ibland kan det utan förvarning komma en storm av känslor och sorg. Vi behöver tillåta oss själva att sörja och släppa fram tårarna så vi kan börja bearbeta det som hänt.
-Ensamhet
En upplevelse att man är isolerad och att ingen annan bryr sig. En känsla av depression och ensamhet. Det känns som att vandra i en mörk tunnel som inte har nåt slut.
-Fysiska symptom
Läkare har ibland hittat samband mellan sorg som inte bearbetats och psykosomatiska sjukdomar. Sorg är något som aktivt måste bearbetas. Annars finns risk att alla obesvarade frågor och obearbetad smärta växer till oförlåtelse och bitterhet. Att förlåta sig själv och andra är livsviktigt.
-Tankemönster
Hur vi än försöker tänka på nåt annat så kommer tankarna tillbaks hela tiden till tragedin som hänt. Nästan så desperation uppstår när det nästan inte går att tänka på nåt annat. Som mannen som förlorat sin fru ”jag tänker på henne tusen gånger om dagen”. Det viktiga är att byta miljö, ha en hobby eller träffa människor så man får annat att tänka på.
-Känsla av skuld
När en nära anhörig avlider uppstår frågor vad man gjort rätt och fel mot den personen. Ibland uppstår skuldkänslor och funderingar, ”varför hjälpte jag inte till med det” eller ”jag borde inte ha sagt si eller så”. Viktigt att förlåta sig själv och bearbeta smärtan
-Bitterhet och ilska
Med tiden minskar depressionen och känslorna börjar återvända. Även många frågor om ”Varför” kommer upp till ytan och blandas med känslor av ilska, vrede och förbittring. En del skäms för det och undrar ”var kom den ilskan ifrån, jag som brukar vara så lugn”. Det är inget konstigt utan en del av processen.
-Motarbeta återgång
Med tiden blir sorgen och smärtan familjär och det kan kännas konstigt att bryta sig ur den. Det kan upplevas lika jobbigt att återvända till ett normalt liv som att fortsätta med sorgen. Alla har glömt tragedin och vem ska då sörja den personen om även jag slutar!
-Hoppet återkommer
Strimmar av ljus och hopp tränger igenom de mörka molnen. Även om en del sorg finns kvar så märks det att vissa sår blivit läkta på insidan. Vissa minnen eller saker
-Bekräfta verkligheten
Hopp och framtidstro börjar återvända. Vi börjar äntligen att bekräfta verkligheten. Det innebär inte att man blir som sitt gamla jag igen. Personligheten har utvecklats och mognat.
Även efter att sorgen bearbetats klart, kan det dyka upp tillfällen då vi upplever sorg. Känns det som att tårar ska komma kanske det finns en toalett eller annat rum där man kan vara i fred en stund tills det gått över. Det är ju inte alltid man orkar visa sin sorg.
Oftast blir vi mjukare och mindre dömande efter en sorgeperiod. Vår egen erfarenhet har ökat vår insikt om att andra som agerar konstigt, kanske har gått igenom en hemsk tragedi nyligen. Och är inne i en av sorgearbetets faser som exempelvis depression eller ilska. Då kan vi kanske hjälpa och stötta andra i deras sorg genom den erfarenhet, kunskap och förståelse som vi själva fått.
Hjälpa eller stjälpa
För många år sedan åkte jag och en vän till Asien för att hjälpa till och bygga barnhem. Resan skedde under en väldigt jobbig period i mitt liv. När vi var där försökte jag lätta mitt hjärta och berätta för min vän hur dåligt jag mådde egentligen. Men min vän svarade lite kallhjärtat att det var ”bara att stå i tro” och ”bara att be”. Det var verkligen inget svar som hjälpte mig. Snarare så kändes det nonchalant så jag bestämde att inte berätta mer hur jag mådde.
Men ett antal år senare råkade denna vän ut för en tragedi. Hans fru dog efter en kort tids cancer och det tog väldigt hårt på honom. Han åkte till en annan stad, började dricka och umgås med människor i undre världen. En dag ringde han mig och sa var han var och att polisen började ha ögonen på honom. Jag åkte iväg till den staden och hämtade upp honom och skjutsade hem honom. I hans hem tömde jag alla alkoholflaskor och tog med honom på möte som fick honom på andra tankar. Efter några dar var han så pass stabil så jag vågade åka hem igen.
Den här berättelsen vill lyfta fram hur viktigt det är att vara barmhärtig och försöka tänka sig in i andra människors situation, innan man uttalar sig om hur enkelt det är. Min vän som snackade om att det ”bara var att tro”, när jag hade det svårt, det tryckte ner mig istället för att hjälpa mig. Senare när han själv råkade ut för en tragedi. Då var det inte så enkelt, det var inte ”bara att tro” när tragedign och sorgen var nära och verklig.
Stödja de sörjande
Efter en tragedi känner sig många närstående och vänner obekväma och vet inte vad dom ska säga eller göra för den sörjande. Det går aldrig att ”fixa” en persons sorg. Men det går att hjälpa till på andra sätt som att umgås, prata, göra ärenden, dammsuga, diska eller ta med deras barn till lekparken. Framförallt är det viktigt att vara en god lyssnare.
Ofta kan det kännas otacksamnt att hjälpa sörjande för att de inte orkar visa tacksamhet. Nästan som att de drabbade inte är riktigt sig själva. Det stämmer, den sörjande är som i en ”bubbla” därför all energi går åt till att bearbeta det som hänt. Det finns inte mycket energi över till att engarera sig i andra saker. Att hjälpa den som sörjer är inget man fixar genom någon endags insats. För det kan ta månader och man får antagligen inget Nobelpris för det heller. Det är inget hundra meters lopp, att bearbeta sorg är ett maraton som tar lång tid. Ändå är den sörjande i stort behov av hjälp och stöd, mer än dom själva vill erkänna. Därför är det viktigt att stödja de som drabbats av tragedier. Annars kanske de aldrig tar sig igenom sorgen utan lever i nån slags depression resten av livet.
Exempel på vad man bör undvika att säga för det tynger ner den sörjande ännu mer:
– ”kom igen nu, livet går vidare”
– ”jag förstår inte varför du fortfarande sörjer”
– ”det var ju bara din moster som dog”
– ”du skulle ha lyssnat på mig, då hade inte detta hänt”
– ”det är bara att gå vidare, det finns fler at välja på”
– ”uppskattar du inte oss andra som fortfarande lever”
– ”var glad att det inte var dina barn”
– ”det var ju bara en hund, ingen borde känna så för ett djur”
– ”det kunde varit värre”
Viktigats av allt för att hjälpa den sörjande är att vara närvarande. Det gör underverk, även om det inte syns på ytan så sker det små positiva saker i den sörjandes inre. Kan man inte hjälpa till praktiskt så är det en stor hjälp att bara lyssna, även om inget sägs.
Att lyssna betyder inte att man måste säga nåt när den sörjande slutat tala. Det handlar om att fokusera på innehållet i det som sades utan att bedöma eller döma det. Att lyssna är att försöka förstå den andres situation och hur den personen känner. De som drabbats av olika tragedier ser ofta allt genom mörka glasögon, en mörk och dyster värld. Det hjälper inte att argumentera eller säga emot vad den sörjande sagt för det förvärrar situationen. Då är det bättre att bara vara tyst. Att man är tyst innebeär inte att man håller med om vad den sörjande tycker. Att lyssna är en konst. Det är att försöka se den lidandes inre smärta, sorg, frustration, fruktan och känsla av hopplöshet.
Vill man försöka lyssna in vilka tankar som rör sig hos den sörjande kan man på ett trevligt sätt säga ”Jag vill höra vad du har att säga” och på det sättet försöka känna av stämningen. Om den sörjande inte är i ”läge” och orkar samtala räcker det välditg långt med att bara vara närvarande. Att ge sin tid och bara vara där är en enormt betydelsefull vänskap för den sörjande.
Bra böcker om att bearbeta sorg
Med sårbarhet och ärlighet går Jerry Sittser igenom sin egen sorg och förlust för att visa att ett nytt liv är möjligt - ett liv som präglas av andligt djup, glädje, medkänsla och en djupare uppskattning av enkla välsignelser. Förlusten kom plötsligt för Jerry Sittser. På ett ögonblick tog en tragisk bilolycka tre generationer av hans familj med sig: hans mor, hans fru och hans unga dotter. Även om de flesta av oss inte kommer att uppleva en sådan katastrofal förlust under vår livstid, kommer vi alla att känna av den. Och vi kan, om vi väljer det, lära känna den nåd som förvandlar den. Boken "Dolda välsignelser" undersöker djupet av våra sorger, oavsett om de beror på sjukdom, skilsmässa eller förlusten av någon vi älskar. Omständigheterna är inte viktiga; det är vad vi gör med dem som är viktigt. Genom att komma till slutet av oss själva kan vi komma till början av ett nytt liv.
Titel: Dolda välsignelser (Grace Disguised)
Författare: Jerry L. Sittser.
Bok: Förklädd nåd
Förr eller senare står vi alla inför en mörk resa - en resa genom sorgen. Den här korta, kraftfulla boken är skriven för att uppmuntra alla som nyligen har upplevt en förlust och guidar läsaren genom sorgens fem stadier: chock, ilska, förtvivlan, befrielse och slutligen frid.
Titel: Experiencing Grief
Författare: H. Norman Wright
Bok: Att uppleva sorg