3 steg till bättre hälsa
Bra testresultat visade att hälsocoachens Omega-3 tips var korrekta
Fantastiska Omega-3-resultat sa sjuksköterskan
På fyra månader hade min Omega-3-balans förbättrats nästan fyra gånger. Utomordentliga resultat sade sjuksköterskan om mina resultat från blodproverna. Efter att ha använt omega-3 av hög kvalitet i 3 veckor försvann nästan all besvärlig hjärndimma.
Vår moderna kost innehåller för mycket Omega-6-fettsyror och för lite Omega-3-fettsyror, vilket skapar en obalans i våra liv och påverkar vår hälsa. Studier visar att Omega-3 är viktigt för hjärnan och minskar inflammation och kan ofta hjälpa mot ADHD och trötthet.
3 tips från hälsocoachen ger bättre hälsa
Under en period av trötthet berättade en vän för mig om en hälsocoach som jag kontaktade och hon berättade att hon pluggat hälsa i 5 år på universitetet och gått kurser om hälsa och ser det som sin mission att hjälpa människor med hälsa.
Jag frågade om hon hade några konkreta exempel på människor som har blivit bättre av utmattning. Hon sa att hennes nära och kära hade fått Omega-olja men att det inte hjälpte deras hälsa, men när hon ersatte den med en bättre Omega-3 påverkades hans hälsa positivt. Hon förstod då att vissa tillverkare inte hade stabiliserat Omega-3 fiskoljan och därför var den härsken.
Hon nämnde flera andra personer som blivit bättre från mental utmattning och liknande hjärntrötthet när de fått bra Omega-3.
Hennes 3 viktigaste hälsoråd var:
1. minska Omega-6 och öka Omega-3 så de blir i balans
2. skapa hälsosam tarmflora så tarmen tar upp vitaminer
3. öka intag av vitaminer och mineraler
Jag tackade för tipsen och sa att jag ska kolla upp detta.
1 - Öka Omega-3 eftersom 95% har obalans
Det visade sig ganska snart att hälsocoachens råd stämde. Över en halv miljon har testat sina fettsyror hos Vitas laboratoriet och 95% har obalans, alldeles för mycket Omega-6 och för lite Omega-3.
Genom vår moderna kost får vi i oss 10 gånger för mycket omega-6 genom ”billiga” vegetabiliska oljor som palmolja, sojaolja, majsolja och rapsolja.
Vi äter för lite lax, tonfisk, linfrön och nötter som innehåller omega-3.
Omega-6 är inflammationsdrivande medan omega-3 är inflammationshämmande. Därför är det viktigt att ha balans mellan blodfetterna, annars skapar obalans följdsjukdomar.
När det gäller bilar är de flesta noggranna att inte hälla diesel i en bil för bensin. Alla bör vara lika noggranna med vilket fett man fyller sin kropp och hjärna med.
Titta på tabellen över solrosfröolja: av 100 gram finns 56,2 gram Omega-6 och endast 0,1 gram Omega-3. Det betyder att proportionen, kvoten är 562:1 eller 562 gånger mer Omega-6 än Omega-3.
Källa: Livsmedelsverket
Lista på några omega-6-skurkar
-Rostad lök
-Margarin och Becel
-Remouladsås och majonnäs
-Fiskkonserver med olja
-Många färdigrätter
-Chips och Tortillas
-All friterad mat – pommes frites
Professor Tom hittade lösningen för Omega-3
Försäljningen av Omega-3 började efter en artikel i Lancet 1971 som visade att eskimåer åt mycket fett, särskilt fet färsk fisk, utan att utveckla kärlsjukdomar. Problemet var att många tillverkare av Omega-3 inte förstod att så snart fisken dog började fiskoljan härskna och fettsyrorna förstördes.
När Professor Tom Saldeen började forska om omega 3 på 1980-talet och det visade sig att fiskoljorna på marknaden var så härskna att de inte kunde användas. Saldeen ägnade över tio år åt att forska om hur man kan stabilisera omega-3 med de nyttiga DHA och EPA. Så småningom hittade saldeen svaret för att förhindra att omega-3 oljan blir härsken och han var med i processen att utveckla produkten Eskimo-3 (Eskio-3).
Obs: Omega-3 "Eskio-3" från Saldeen finns på apotek och hälsobutiker (jag säljer inte).
2 - Skapa en sund tarmflora för att ta upp vitaminer
Studier visar att stammar i Amazonas har mycket rikare tarmflora än västerlänningar. Professor Stig Bengmarks forskning visar att hälsan sitter i immunförsvar och tarmhälsa. Men vår västerländska raffinerade mat och fel fetter, genmanipulerad gluten och stress bryter ner tarmfloran och orsakar dolda inflammationer i kroppen.
Bengmark var med och tog fram Proviva och Synbiotic som bygger upp tarmfloran. Vårt intag av inflammationsdrivande billiga oljor har medfört ett mångdubblat intag av omega-6 fetter. Medan intaget av anti-inflammatoriska omega-3 fetter halverats.
Den vänstra bilden visar en hel tunntarm och den högra en skadad tarm där tarmslemhinnan har försvunnit.
Om tarmfloran är i obalans kan mikroorganismer producera skadliga ämnen, som försvagar tarmen så att andra farliga ämnen kan tränga in i kroppen som aktiverar kroppens immunförsvar. Vilket kan leda till förstoppning, magsmärtor, lös mage och gaser, samt huvudvärk och hudproblem. En kroniskt försvagad tarm kan göra att skadliga ämnen transporteras runt i kroppen och in i organen. I förlängningen kan detta leda till inflammation i organen och i sin tur till en eller flera av våra många folksjukdomar.
Det moderna vete vi äter idag är genetiskt manipulerat för att tåla miljögifter och för att få gluten att gäsa mer och fylla brödet med luft. I stället för de ursprungliga 14 kromosomerna har vi i dag lagt till saker så att det finns 32 kromosomer.
Magproblem och glutenallergi ökar exponentiellt. Om personer med en obalanserad tarmflora äter genmodifierat vete kan mage och tarmar reagera med trötthet, magproblem och huvudvärk.
3 - Utarmad jord innebär att vi behöver vitaminer och mineraler
Vete som är genmodifierat tål gifter som Roundup och ger bättre skördar och mer pengar, men hur det påverkar människors hälsa tystas ofta ner.
Magnesiuminnehållet i en banan är mycket lägre idag än för 50 år sedan, vilket innebär att vi får i oss mindre näringsämnen som kan leda till bristsjukdomar.
Frukt och spannmål absorberar vatten och näringsämnen när de växer. Men ofta tillsätts endast NPK i jordbruket, men inte magnesium och andra mineraler, vilket leder till näringsbrist.
Därför måste vi äta mer grönsaker och komplettera med mineraler och vitaminer.
Den industriella odlingen av livsmedel förstör komplexa ekosystem och utarmar gradvis den jord som vi är beroende av för vår överlevnad.
Mina Omega-3-resultat efter 4 månader
Efter att jag granskat forskningen så verkade den stämma överens med hälsocoachens råd. Eftersom svensk sjukvård inte testar Omega-3 blodfetter så gjorde jag blodprov som skickades till Vitas laboratoriet i Oslo, Norge.
Provsvaren visade att jag hade nästan 6 gånger mer Omega-6 än Omega-3, alltså hade jag en slags dold inflammation.
Jag började ta Omega-3 tillskott varje dag och efter 3 veckor märkte jag klar skillnad. Jag tog även nyttiga magbakterier som probiotika och vitaminer. Efter 4 månader gjorde jag nya blodprov.
De nya provsvaren visade att värdena blivit nästan 4 gånger bättre, fantastiskt, drömmen stämde och hälsocoachens råd stämde. Jag visade resultaten för en vän som är sjuksköterska och han sa att dom förbättrade värdena är enastående.
Dosering Omega-3
Även om man längtar mycket efter att vara helt frisk, ska man vara försiktig i början att äta något nytt för att se hur kroppen reagerar. Jag ökade doseringen bit för bit. Började med 1 tesked på morgonen och kvällen, vecka 2 ökade jag till 2 teskedar morgon och kväll. Tredje veckan tog jag en matsked på morgon och kväll, sen tog jag även en tesked mitt på dagen. Det enda som hände om jag ätit för mycket Omega-3 var att man blev lite lös i magen. Men då var det bara att minska med en tesked.
Fortsatte med samma dos tills jag tagit andra blodprovet efter 4 månader som visade att jag nästan fått balans mellan Omega-6 och Omega-3. Då minskade jag till 1 tesked Omega-3 på morgonen och kvällen.
Viktigt: om du använder blodförtunnande läkemedel, fråga din läkare om doseringen av omega-3 eftersom omega-3 kan vara blodförtunnande.
Omega-3-test
Saldeen T. Fiskolja och hälsa med fokus på naturlig stabil fiskolja. SwedeHealth Press. Uppsala 1-64, 1997.
Mason RP, Sherratt SC. Kosttillskott av fiskolja med omega-3-fettsyror innehåller mättade fetter och oxiderade lipider som kan störa de avsedda biologiska fördelarna. Biochem Biophys Res Commun. 2016 Dec 21. pii: S0006-291X(16)32187-8. [Epub före tryckning]
A.C. Kleiner, D.P. Cladis, C.R. Santerre. En jämförelse mellan faktiska och angivna mängder EPA och DHA i kommersiella omega-3 kosttillskott i USA.
J. Sci. Food Agric., 95 (2015), s. 1260-1267.
B.B. Albert, J.G. Derraik, D. Cameron-Smith, P.L. Hofman, S. Tumanov, S.G. Villas-Boas, M.L. Garg, W.S. Cutfield Fiskoljetillskott i Nya Zeeland är starkt oxiderade och uppfyller inte kraven på n-3 PUFA i märkningen Sci. Rep. 5 (2015), s. 7928.
J.A. Berliner, A.D. Watson En roll för oxiderade fosfolipider i ateroskleros N. Engl. J. Med., 353 (2005), s. 9-11.
M. Bertelsen, E.E. Anggard, M.J. Carrier Oxidativ stress försämrar internaliseringen av insulin i endotelceller in vitro Diabetologia, 44 (2001), pp. 605-613.
J.W. Baynes Den oxidativa stressens roll i utvecklingen av komplikationer vid diabetes Diabetes, 40 (1991), s. 405-412.
R. Turner, C.H. McLean, K.M. Silvers Begränsas hälsofördelarna med fiskoljor av oxidationsprodukter? Nutr. Res. Rev., 19 (2006), s. 53-62.
M.F. Walter, R.F. Jacob, R.E. Bjork, B. Jeffers, J. Buch, Y. Mizuno, R.P. Mason Circulating lipid hydroperoxides predict cardiovascular events in patients with stable coronary artery disease: the PREVENT study J. Am. Coll. Cardiol., 51 (2008), s. 1196-1202.
M.F. Walter, R.F. Jacob, B. Jeffers, M.M. Ghadanfar, G.M. Preston, J. Buch, R.P. Mason Serumnivåer av reaktiva ämnen som reagerar med tiobarbiturinsyra förutsäger kardiovaskulära händelser hos patienter med stabil kranskärlssjukdom: en longitudinell analys av PREVENT-studien J. Am. Coll. Cardiol., 44 (2004), s. 1996-2002.
Läkemedelsverket: Ateroskleros – Livets fiende nr 1 [Internet: http://www.lakemedelsvarlden.se/nyheter/ateroskleros-%E2%80%93-livets-fiende-nr-1-1331]
Internetmedicin. Ateroskleros (åderförkalkning) [Internet: http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2787]
N. Lamharzi, C.B. Renard, F. Kramer, S. Pennathur, J.W. Heinecke, A. Chait, K.E. Bornfeldt
Hyperlipidemi i kombination med hyperglykemi stimulerar proliferationen av makrofager i aterosklerotiska lesioner: potentiell roll för glukosoxiderat LDL. Diabetes, 53 (2004), s. 3217-3225.
P. Libby, Inflammation i ateroskleros. Nature, 420 (2002), s. 868-874.
M. Rizzo, K. Berneis Storlek på lipoproteiner med låg densitet och bedömning av kardiovaskulär risk QJM, 99 (2006), s. 1-14.
S. Koba, T. Hirano, Y. Ito, F. Tsunoda, Y. Yokota, Y. Ban, Y. Iso, H. Suzuki, T. Katagiri Betydelsen av koncentrationer av små täta lipoproteinkolesterol med låg densitet i förhållande till allvarlighetsgraden av kranskärlssjukdomar Atherosclerosis, 189 (2006), pp. 206-214.
J. de Graaf, H.L. Hak-Lemmers, M.P. Hectors, P.N. Demacker, J.C. Hendriks, A.F. Stalenhoef Förbättrad känslighet för in vitro-oxidation av den täta lågdensitetslipoproteinunderfraktionen hos friska personer Arterioscler. Thromb. 11 (1991), s. 298-306.
M. Yokoyama, H. Origasa, M. Matsuzaki, Y. Matsuzawa, Y. Saito, Y. Ishikawa, S. Oikawa, J. Sasaki, H. Hishida, H. Itakura, T. Kita, A. Kitabatake, N. Nakaya, T. Sakata, K. Shimada, K. Shirato Effects of eicosapentaenoic acid on major coronary events in hypercholesterolaemic patients (JELIS): a randomised open-label, blinded endpoint analysis Lancet, 369 (2007), pp. 1090-1098.
D. Firestone Official Methods and Recommended Practices of the American Oil Chemists' Society (fjärde utgåvan) American Oil Chemists' Society, Champaign, IL (1997).
SV 
EN 
FR 
ES