Utmattning – ökat järnintag kan hjälpa
Järnbrist försämrar syretransporten i kroppen, vilket kan orsaka utmattning
Ökat järnintag kan minska utmattning
Järnbrist drabbar oftast kvinnor men även män kan drabbas, framförallt löpare.
Brist på järn beror främst på grund av otillräckligt järnintag i kosten, anses vara den vanligaste näringsbristen som leder till anemi. Brist på vitamin A, vitamin B9/B12 kan också leda till anemi på grund av deras specifika roller i syntesen av hemoglobin.
Järnbrist kan leda till trötthet, huvudvärk, depression eller ångest.
Kalcium förhindrar upptaget av järn, om syftet är att öka järnet i kroppen bör kalcium undvikas 1 timme före och efter järnintag.
Det finns olika typer av järn i både mat och kosttillskott.
-Hemjärn finns i kött, fisk och fjäderfä. Hemjärn är den mest biotillgängliga formen av järn, eftersom upp till 40 % av det lätt absorberas av din kropp.
-Icke-hemjärn kommer främst från vegetabiliska källor och finns i spannmål, grönsaker och berikade livsmedel. När det gäller dess biotillgänglighet absorberas icke-hemjärn mycket mindre effektivt, endast 2-5 %.
-Konstgjort icke-hemjärn inom medicin som också har låg biotillgänglighet har ofta tillsatt C-vitamin, men det orsakar ofta magproblem.
Låga järnnivåer kan diagnostiseras genom vanliga blodprover. Om läkaren inte vill göra alla nödvändiga tester finns det många privata laboratorier som kan utföra blodprov för järn.
+ Hemoglobin – protein i blodet håller syre
+ Leukocyter - mängd vita blodkroppar
+ MCV – värde relaterat till dina röda blodkroppar
+ Ferritin – lagringskapacitet av järn i kroppen
+ Järn – mäter cirkulerande järn i blodet
+ Transferrin - lever utsöndrar detta för järnupptag från mat
Efter att ha läst forskning om järnbrist visade jag min läkare att de låga ferritinvärdena och det låga transferrinet i blodprov kan vara orsaken till järnbrist och trötthet.
Men läkaren sa att många har låga värden och ändå mår bra.
Eftersom läkaren inte lyssnade på mig började jag äta hemjärn, men jag åt mindre än den dagliga rekommendationen, det berodde på lågt Transferrin-värde från levern vilket visade att kroppen hade svårt att ta upp järn.
Efter att ha ätit hemjärn några månader hade ferritinvärdet äntligen ökat i slutet av år 2024 och det förbättrade hälsan.
Professor Allen säger att vi är olika, en del är långa, andra korta och vi har olika matvanor, vissa kan därför behöva mer järn än andra för att må bra. Ferritinnivåerna bör vara över 75 hos personer med rastlösa ben enligt forskning. Allen säger att vissa till och med kan behöva ett ferritinvärde på 150 för att må bra.
Om levern ger ett lågt Transferrinvärde tar kroppen ofta bara upp lite järn oavsett hur mycket järn som finns i maten. Vid sjukdom minskar Transferrrin värdet, men om det är kontinuerligt lågt kan det bero på att leverns funktion försämras av:
-inflammation
-stress
-tungmetaller
-alkohol
-trauma PTSD
Forskare inom trauma kallar det "posttraumatisk inflammation", ett djupt trauma som också påverkar leverns tillstånd.
Forskare säger att ett minskat intag av natriumsalt minskar belastningen på lever och njurar.
Ef: Nagaraju, S.P., Cohn, A., Akbari, A. et al. Heme iron polypeptide for the treatment of iron defciency anemia in non-
dialysis chronic kidney disease patients: a randomized controlled trial. BMC Nephrol 14, 64 (2013) doi:10.1186/1471-
2369-14-64
Fisher AE, Naughton DP. Iron supplements: the quick fx with long-term consequences. Nutr J. 2004;3:2. Published 2004
Jan 16. doi:10.1186/1475-2891-3-2
Li Y, Jiang H, Huang G. Protein Hydrolysates as Promoters of Non-Haem Iron Absorption. Nutrients. 2017;9(6):609.
Published 2017 Jun 15. doi:10.3390/nu9060609
Guo L., Harnedy P.A., Li B., Hou H., Zhang Z., Zhao X., Fitzgerald R.J. Food protein-derived chelating peptides:
Biofunctional ingredients for dietary mineral bioavailability enhancement. Trends Food Sci. Technol. 2014;37:92–105.
doi: 10.1016/j.tifs.2014.02.007
Bacchetta J, Zaritsky JJ, Sea JL, et al. Suppression of iron-regulatory hepcidin by vitamin D. J Am Soc Nephrol.
2014;25(3):564–572. doi:10.1681/ASN.2013040355
Fisher AE, Naughton DP. Iron supplements: the quick fx with long-term consequences. Nutr J. 2004;3:2. Published 2004
Jan 16. doi:10.1186/1475-2891-3-2
Richard Hurrell, Ines Egli, Iron bioavailability and dietary reference values, The American Journal of Clinical Nutriton,
Volume 91, Issue 5, May 2010, Pages 1461S–1467S
Hooda J, Shah A, Zhang L. Heme, an essential nutrient from dietary proteins, critically impacts diverse physiological and
pathological processes. Nutrients. 2014;6(3):1080–1102. Published 2014 Mar 13. doi:10.3390/nu6031080
Björn-Rasmussen E, Hallberg L, Isaksson B, Arvidsson B. Food iron absorption in man. Applications of the two-pool
extrinsic tag method to measure heme and nonheme iron absorption from the whole diet. J Clin Invest. 1974;53(1):247–
255. doi:10.1172/JCI107545
Hernik A, Szczepanek-Parulska E, Filipowicz D, et al. Hepcidin and Iron Homeostasis in Patients with Subacute Thyroiditis
and Healthy Subjects. Mediators Infamm. 2019;2019:5764061. Published 2019 Feb 27. doi:10.1155/2019/5764061
Young I, Parker HM, Rangan A, et al. Association between Haem and Non-Haem Iron Intake and Serum Ferritin in
Healthy Young Women. Nutrients. 2018;10(1):81. Published 2018 Jan 12. doi:10.3390/nu10010081
Ueda N, Takasawa K. Impact of Infammation on Ferritin, Hepcidin and the Management of Iron Defciency Anemia in
Chronic Kidney Disease. Nutrients. 2018;10(9):1173. Published 2018 Aug 27. doi:10.3390/nu10091173
SV 
EN 
FR 
ES