Hoppa till innehåll
omega3 omega-3 health fatty acid

Utmattning & IBS – undvik gluten och lök

Ät mild mat för att bli bättre av magproblem, IBS, trötthet

Maghälsa – ät postbiotika och undvik gluten

celiac-gluten-wheat-fatigue-300x178

Magproblem (IBS) och glutenallergi ökar lavinartat. Om personer med en obalanserad tarmflora äter genmodifierat vete kan mage och tarmar reagera med trötthet, uppsvälld mage och gaser och huvudvärk. Det moderna vete vi äter idag är genmanipulerat för att tåla miljögifter och för att få gluten att jäsa mer, vilket fyller brödet med luft. I stället för de ursprungliga 14 kromosomerna har vi i dag lagt till saker så att det finns 32 kromosomer.

Om kroppen reagerar på vete och gluten kan du försöka undvika det i några dagar för att se om du mår bättre av glutenfri mat.

onion-bloating-gas-intestine-300x174

Celiakiallergi innebär att du inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Tunntarmen blir inflammerad och kan inte ta upp näringsämnen som den ska. Andra människor är bara känsliga för gluten och mår lite bättre om gluten undviks.

Ballongmage beror till stor del på vad vi äter eftersom livsmedel som lök och baljväxter, samt vissa kolhydrater, jäser i tarmarna. Gaserna som produceras gör då att tarmarna expanderar och om tarmmotoriken och tarmfloran inte fungerar kan gaserna fastna och då kan magproblem uppstå.

E433-emulsifiers-intestin-inflammation-300x198

Bilden visar en hel tarmvägg och skadad till höger av E433.
Det skyddande slemlagret i tarmen bryts ner av vissa emulgeringsmedel så att bakterier tar sig igenom och orsakar inflammation som kan leda till till exempel depression.

Emulgeringsmedel (E433, E466) kan orsaka magproblem och inflammation i kroppen och finns tyvärr ibland i livsmedelsprodukter.
(blått=tarmvägg, grönt=slemhinna, rött=bakterier)

referm-postbiotika-hans-IBS-300x212

Professor Stig Bengmark och Hans Israelsens forskning visar hur viktigt det är att magen mår bra och att vi har en bra tarmflora.
Men vår västerländska raffinerade mat, fel fetter, genmodifierat gluten och stress bryter ner tarmfloran och orsakar dolda inflammationer i kroppen och brist på vitamin B och K2.

Forskaren Israelsens var med och utvecklade Postbiotic ReFerm, som är fermenterad havre. Studier visar att ReFerm läker tarmväggarna och tarmfloran och fungerar mer långsiktigt eftersom probiotika och prebiotika bara hade effekt när människor åt det.

fodmap-low-high-swap-300x149

Kostbehandlingen FODMAP är ett resultat av forskning om ballongmage, IBS och magont. Det handlar inte om att leva som en munk, utan om att ersätta hårdsmält mat som orsakar gaser med diet som är snäll mot mage och tarmar.
Genom att äta Low FODMAP under några veckor kan magen komma i balans och sedan ta in en kost i taget från höga FODMAPs för att se om magen mår bra av det.

FODMAP-dieten kan kombineras med fermenterad havre ReFerm.

Du kan kontakta en läkare eller dietist om du vill äta FODMAP-diet.

fodmap-low-diet-foods-300x155

Low FODMAP lista – ät vad du vill.

-Mjöl: Dinkelmjöl, bovetemjöl, quinoamjöl, jyttemjöl, amarantmjöl, hirsmjöl, majsmjöl, potatismjöl
-Korn och flingor: Havregryn, havreflingor, quinoa, boveteflingor, dinkelflingor, hirsflingor, solrosfrön
-Glutenfria produkter: allt som inte innehåller vete
-Mjölkprodukter: Laktosfri mjölk, laktosfri yoghurt, laktosfri grädde, sojadryck, rismjölk, havremjölk, kokosmjölk, ägg
-Ost: Hårdost, laktosfri mjukost
-Glass: Sojaglass, laktosfri glass, havreglass
-Fetter: Alla oljor, kokosolja, smör, margarin
-Pasta, nudlar och ris: Ris, pasta och nudlar på dinkel, majs, ris eller bovete
-Kött och fisk: Allt kött, fågel och fisk
-Frukt: Apelsiner, klementiner, mogna bananer, kiwi, galiamelon, honungsmelon, cantaloupemelon, vindruvor, citron, passionsfrukt, ananas, jordgubbar, blåbär, hallon
-Grönsaker: Tomat, gurka, all slags sallad, spenat, selleri, groddar, morötter, palsternacka, persiljerot, squash, gul squash, ingefära, aubergine, gröna bönor, kryddörter
-Nötter: Jordnötter, pekannötter, macadamianötter, cashewnötter, paranötter
-Drycker: Sodavatten, light-saftdryck, kaffe, te

fodmap-high-foods-eat-300x187

High FODMAP – livsmedel som du undviker ett tag

-Korn och flingor: Müsli, kli-, korn- och rågflingor, vetekärnor, korn, bulgur, couscous
-Mjöl: Rågmjöl, vetemjöl, kornmjöl, durum, glutenfri mjöl
-Glutenhaltiga produkter: Alla glutenfria produkter som innehåller vete
-Mjölkprodukter: Mjölk, kakaomjölk, yoghurt, grädde, crème fraiche, kvarg, skyr
-Ost: Mjukost, halvhård ost, keso, gräddost, mesost
-Glass: Gräddglass, sorbet
-Fetter: Inga
-Pasta, nudlar och ris: Pasta och nudlar gjorda på vete eller durum
-Kött: Leverpastej
-Frukt: Äpple, mango, päron, vattenmelon, gröna bananer, avokado, svarta vinbär, alla stenfrukter (t ex körsbär, plommon, nektariner), torkad frukt som t ex russin, konserverad frukt
-Grönsaker: Alla sorters kål, broccoli, alla sorters lök, salladslök, vitlök, purjolök, sparris, kronärtskockor, jordärtskockor, aubergine, champinjoner och annan svamp, sockerärtor, rödbetor, fänkål, ärtor, majs, alla bönor och linser, kikärtor
-Nötter: Pistage
-Sötsaker: Sockerfritt godis, tuggummi, halstabletter, choklad med mjölk, björksocker (xylitol), sukrin (erytritol), mannitol, isomalt, glykol, glycerol, laktitol, rihitol
-Drycker: Cola, saft med frukt och juice

lighthouse health dreams recover
Så här delar du GraceNet-webbplatsen på Facebook
 
Forskning och referenser Mag hälsa Gut health
 
O. Biskou, S. Walter, H. Israelsen. ReFerm®: a postbiotic fermented oat gruel composition is reducing mast cell degranulation in the colon of patients. Frontiers in Medicine 2024.
 
Krag A, Munkholm P, Israelsen H.   Profermin is efficacious in patients with active ulcerative colitis. Inflamm Bowel Dis. Clinical Trial. 2013
 
Q. Xiang, W. Loke, D. Lim. The role of inflammation in irritable bowel syndrome (IBS). Journal of Inflammation Research. 2018
 
Mukherjee A, Breselge S, Dimidi E,MarcoML, Cotter PD. Fermented foods and gastrointestinal health: underlying mechanisms. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. (2024) 21:248–66. doi: 10.1038/s41575-023-00869-x
 
Seguella L, Gulbransen BD. Enteric glial biology, intercellular signalling and roles in gastrointestinal disease. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. (2021) 18:571–87. doi: 10.1038/s41575-021-00423-7
 
Lacy BE, Mearin F, Chang L, Chey WD, Lembo AJ, Simren M, et al. Bowel disorders. Gastroenterology. (2016) 150:1393–407.e5. doi: 10.1053/j.gastro.2016.02.031
 
Drossman DA, Hasler WL. Rome IV-functional GI disorders: disorders of gut-brain interaction. Gastroenterology. (2016) 150:1257–61. doi: 10.1053/j.gastro.2016.03.035 
 
Alonso VR, Guarner F. Linking the gut microbiota to human health. Br J Nutr. 2013; doi : 10.1017/S0007114512005235
 
DeWeerdt S. How baby’s first microbes could be crucial to future health. Nature. 2018;555:S18–S19.
 
Blaser MJ. Missing microbes: how the overuse of antibiotics is fueling our modern plagues. New York: Henry Holt Co LLC; 2014.
 
Christodoulides S, Dimidi E, Fragkos KC, et al. . Systematic review with meta-analysis: effect of fibre supplementation on chronic idiopathic constipation in adults. Aliment Pharmacol Ther. 2016;44:103–116.
 
 
sv_SESV